Brännskadebehandlingar

Ärr som uppstår efter djupa brännskador är ofta svåra att korrigera med enkla metoder. Vid behandling av brännskadeärr behöver man vanligtvis ta hänsyn till två olika aspekter: dels hur ärret ser ut, dels hur det påverkar funktionen i området, till exempel rörlighet och hudens smidighet.

Detta är särskilt viktigt vid brännskador i ansiktet, på halsen, i hårbotten, på händerna och i dekolletaget, där ärrbildning och kontrakturer kan ge både funktionella och estetiska besvär. Sådana skador kan vara påfrestande både fysiskt och psykiskt.

Beroende på hur djup brännskadan är kan läkningsprocessen ta från flera månader upp till ett par år innan ett stabilt ärr har utvecklats. Under denna period finns möjlighet att påverka hur ärret utvecklas, och behandlingen har ofta bäst effekt när ärret fortfarande är rött och aktivt.

Vid behandling av brännskadeärr finns ingen metod som passar alla. Resultatet beror på att rätt teknik väljs utifrån ärrtyp, ålder, storlek, lokalisation och hur huden i övrigt ser ut.

Behandling av ärr efter brännskador

1. Excision av ärr

Excision innebär att ett ärr skärs bort kirurgiskt och kan vara ett alternativ vid mer avgränsade ärr. Enkel excision av hypertrofiska ärr eller keloider har dock en hög återfallsfrekvens, ofta över 50 procent. Därför behöver kirurgisk behandling i många fall kombineras med andra metoder.

2. Microneedling / Dermaroller / Dermapen / mikronålsterapi

Denna behandling bygger på att mycket fina nålar går ner i dermis och påverkar den ärrvävnad som finns i huden. Behandlingen stimulerar hudens egen läkningsprocess och kan bidra till att ny kollagenvävnad bildas med en jämnare struktur.

Detta kan i sin tur minska ärrets storlek och förbättra hudens elasticitet.

Fig.1. Brännskada ärr på höger lår före och efter behandling med mikronålsterapi (microneedling / Dermaroller)

3. Kryokirurgi

Kryokirurgi kan ge god effekt vid behandling av tidiga hypertrofiska ärr, särskilt när ärrvävnaden fortfarande är aktiv och under uppbyggnad. Behandlingen verkar genom att påverka den överaktiva ärrvävnaden och minska blodförsörjningen till området, vilket kan bromsa fortsatt tillväxt och göra ärret mindre framträdande.

Fig.2. Brännskada i ansiktetet  före och efter behandling (kryokirurgi, non-ablativ laserbehandling)

4. Biofysiska behandlingsmetoder

Biofysiska metoder för ärrbehandling är fortfarande delvis omdiskuterade, men vissa av dem används ändå som standardbehandling vid tidiga hypertrofiska ärr. Effekten är oftast bättre när ärret fortfarande är under utveckling. På redan mogna och etablerade ärr är effekten vanligen mer begränsad.

5. Kompression och silikonplåster

Kompression och silikonplåster används ofta vid behandling av ärr, särskilt i tidiga skeden. Den exakta verkningsmekanismen är inte helt klarlagd, men man antar att silikonplåster kan påverka fuktbalansen i ärret, minska lokal irritation och påverka de processer som styr kollagenbildningen.

Behandlingen har i regel bäst effekt på ärr som fortfarande är under utveckling och fungerar sämre på äldre, etablerade ärr.

6. Ultraljud och mikrovågsuppvärmning

Ultraljud och mikrovågsbehandling används ibland för att mjuka upp ärrvävnad och förbättra rörligheten i områden där huden och underliggande vävnader blivit stela. Behandlingen kan minska ärrvävnadens spänning och i vissa fall förbättra vävnadens elasticitet.

Hos en del patienter kan detta ge en tydlig förbättring, men resultatet varierar beroende på ärrtyp och hur länge ärret har funnits.

7. Kortikosteroider

Kortikosteroider används ofta vid behandling av hypertrofiska ärr och keloider. De ges vanligtvis som injektioner direkt i ärret och verkar genom att hämma fibroblastaktivitet, angiogenes och kollagenproduktion i vävnaden.

Möjliga nackdelar är att behandlingen kan vara smärtsam och att steroiden ibland påverkar normal vävnad runt ärret. Detta kan i vissa fall bidra till ojämnheter eller återfall över tid.

8. Proteolytiska enzymer

Det finns flera proteolytiska enzymer som kan användas vid behandling av brännsår för att minska risken för hypertrofiska ärr och keloider. Exempel är trypsin, chymotrypsin, bromelain och collagenase.

Dessa ämnen används för att lösa upp död vävnad, rengöra såret och stödja de regenerativa processerna under läkningen.

9. Laserkirurgi

Alla laserbehandlingar har inte samma effekt vid ärrbehandling. Koldioxidlaser och argonlaser har i många fall begränsat värde vid denna typ av ärr. En pulserad dye laser kan däremot selektivt minska blodflödet i ärrvävnaden och har i flera studier visat tydlig förbättring hos många patienter.

Vanliga biverkningar är en kortvarig känsla av klåda och lätt rodnad i det behandlade området.

Fraktionerad laser, till exempel SmartXide CO2, kan användas vid redan etablerade hypertrofiska ärr och inaktiva keloider i utvalda fall.

Fig.4. Kombinerad behandling. Brännskada ärr före och efter laserbehandling och microneedling (mikrånålar)

Som kan ses på före och efterbilderna av en brännskada ges det bästa resultatet vid en kombination av två eller fler metoder.