Avancerade åderbråcks- och behandlingar, ådernät
Åderbråck drabbar nästan hälften av den vuxna befolkningen mellan 25 och 75 år. Åderbråck beror på en ärftlig benägenhet och är vanligare bland kvinnor. Åderbråck kallas varicer i fackspråk, är vida (>4mm), slingrande och förlängda blodkärl(vener) som ligger direkt under huden. Åderbråck uppstår genom att benens ytliga vener, som för blodet tillbaka till hjärtat, försvagas. Vid missprydande kärlbristningar kan det räcka med stödstrumpor eller att spruta in vissa läkemedel. Om det är allvarligare gör man operation. Det är därför man bör undersöka med hjälp av ultraljud för att se om det finns problem längre in som man inte kan se med ögat. Dr Karun Korkmaz är specialist inom thorax-hjärt-kärlkirurgi och har mångårig erfarenhet av åderbråcksbehandlingar. Du träffar honom vid alla besök hos oss. Dr Karun arbetar sedan många år på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge sjukhus. Ultraljudsundersökningen, den viktigaste delen av åderbråcksbehandlingen sker direkt hos oss av Dr Karun Korkmaz. Han har 2 specialistutbildningar; 1. specialistutbildning i thorax-hjärt-kärlkirurgi och 2. specialistutbildning i klinisk fysiologi. Du träffar honom vid alla besök hos oss. Dr Karun arbetar sedan många år på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge sjukhus. Vad vi kan ge dig är:
 Operation sker under lokalbedövning (eller narkos) och efter några timmar hos oss kan du bli hämtad (taxi, bil). Läs gärna "Inför en Operation". Vid uppföljningen träffar du kirurgen igen.
|
 |
|
Ådernät behöver oftast inte medicinsk behandling. Men åderbråck förstorar sig ofta och förväras över tiden. Allvarliga åderbråck kan orsaka hälsoproblem som:
Upp
Inte alla åderbråck och spindelnät kan förhindras. Men några råd kan minska risken av att få nya åderbråck och spindelnät. Samma råd kan hjälpa att minska obehag från de problem som du kanske redan har :
Upp
Kom ihåg dessa viktiga frågor när du beslutar för eller emot att besöka läkare:
Har åderbråcken blivit svullna, röda, eller väldigt känsliga eller känns varma.
Upp
Några vanliga symptom av åderbråck är:
I sällsynta fall kan den nedsatta funktionen i blodkärlen och åderbråck bli så allvarligt så att patienten kan utveckla sår på underben. Dessa s.k. venösa sår är svåra att behandla och kräver långvarig kontakter med sjukvården som börjar med en operation.
Venös Insufficiens:
Venös insufficiens är ett samlingsnamn och orsaken till olika typer av vensjukdomar, t ex ådernät, åderbråck, svullnad i benen och även bensvår hos en del patienter om detta ej behandlas. Den bakomliggande orsak till venös insufficens är det mesta trasiga klaffar i venerna.
Orsaken är antagligen en svaghet i venväggen som beror på en ärftlig störning. Sjukdomen börjar i allmänhet i de ytliga venerna, vilkas tryck stiger. Utvidgningar i venerna strax under huden är ofta det första tecknet till nedsatt funktion av klaffarna. Nedsatt funktion, insufficiens, i benens blodkärl leder till ökat tryck, utvidgning av venerna under huden, åderbråck och till slut eventuellt till bensår.
Bild 1. Normala och trasiga klaffar i blodkärlen
 |
 |
|||
Normala klaffar |
Trasiga klaffar |
Jämnfört med andra vener i kroppen så har benens vener det tuffaste jobbet att forsla blodet tillbaka till hjärtat. Gravitation, trycket av kroppsvikten och uppgiften att forsla blod från lägre delar av kroppen upp till hjärtat gör att benen är där huvudsakligen alla åderbråck och ådernät finns. De får ta det mesta trycket. Trycket kan vara större än vad venernas klaffar förmår med.
Hur ser åderbråck ut och hur de klassificeras ?
CEAP Klassification : Ett praktiskt utvärderingssystem som gör det möjligt att klassificera åderbråck enligt bl a svårighetsgrad.
Detta är en process som består av följande steg:
 |
 |
||
Ultraljudsundersökning : Normal ven vid ljumske |
Felaktig ven vid ljumske |
Förutom en medicinsk undersökning, gör man en ultraljudsundersökning av venen för att hitta orsaken och allvarligheten av problemet. Om du inte undersöker dig hos oss så bör du prata med en läkare som specialiserar sig på ven-hälsa eller flebektomi. Prata med din läkare om vilken behandling som är bäst för din kondition och livstil. Det finns olika typer av åderbråck.
Några behandlingar inkluderar:
Skleroterapi
Det är den mest förekommande behandlingen för både ådernät och åderbråck. Man injicerar en lösning i venen som orsakar att venväggarna sväller, klistrar ihop sig, och stänger sig. Det stoppar blodflödet och ådern förvandlas till ett ärr. På några veckor borde venen försvinna. Samma ven kan behöva behandlas flera gånger.
Denna behandling är effektiv om den är utförd korrekt. De flesta patienter kan förvänta sig en 50% till 90%ig förbättring. Mikroskleroterapi använder speciella injektionslösningar och tekniker som ökar chansen för borttagande av ådernät. Skleroterapi behöver inte narkos.
Möjliga sidoeffekter in kan vara:
Den behandlade venen kan också bli inflamerad eller framkalla små blodsamlingar. Det är inte farligt. Antiinflamatorisk krämsalva kan strykas på (hirudoidsalva). Blodsamlingar kan dräneras.
Laserkirurgi
Laserbehandling kan göras på ådernät på ben. Laser kirurgi skickar väldigt starka ljuspulser i venen. Det kan göra att venen sakta försvinner. Laser är direkta och precisa. En korrekt laser med skicklig läkare kommer oftast att bara skada den nödvändiga platsen. De flesta hudtyper och färger kan bli behandlade med laser.
Laserkirurgi tilltalar en del patienter då det inte är en operation eller injektion. Men, ändå när laser träffar utvecklas värme som kan kännas smärtsam. Svalka ger lindring. En laser behandling tar cirka 15 till 20 minuter. Beroende på allvarligheten av venen kan det behövas två till fem behandlingar för att ta bort ådernät på benen. Patienter kan återgå till normal aktivitet direkt efter behandlingen, precis som vid skleroterapi. Laser fungerar upp till 3 mm ådernät.
Möjliga sidoeffekter av laserkirurgi:
Endovenösa tekniker (Radiovågor och laser) – Dessa metoder är för att behandla djupare liggande åderbråck i benen. De har ersatt kirurgi för många patienter med allvarliga åderbråck. Läkaren för in en smal kateter in i venen. Katetern skickar ut radiovågor eller laserenergi som krymper och stänger kärlväggen. Normala vener runt den stängda venen återställer det normala blodflödet. När det sker förbättras symptomen från åderbråcket. Vener på hudytan som sitter ihop med den skadade venen kommer också normalt att krympa efter behandlingen. Om det behövs kan dessa skadade vener behandlas med skleroterapi eller andra tekniker.
Sidoeffekter är små blåmärken.
Kirurgi
Kirurgi används för det mesta att behandla stora åderbråck. Typer av kirurgi för åderbråck :
Kirurgisk ligation och Stripping - med denna behandling stänger man av venen och tar bort den helt från benet. Borttagandet av venen påverkar inte blodcirkulationen i benet. Vener djupare in i benet hanterar stora mängder av blod. De flesta åderbråck som tas bort genom kirurgi ligger nära huden och samlar blod enbart från hud. Kirurgin kräver lokalbedövning eller narkos och måste göras i operationsrum.
Sidoeffekter: Det är ovanligt med allvarliga sidoeffekter från denna typ av kirurgi.
Dagkirurgisk flebektomi – Denna operation använder sig av en speciall ljuskälla för att märka upp var venen finns. Små snitt görs, och kirurgiska krokar drar ut venen från benet. Denna operation kräver minst lokal bedövning. Venen tas oftast bort under en och samma behandling. Stora bråck kan tas bort med denna behandling som bara lämnar små ärr. Patienten kan återgå till normal aktivitet en dag efter behandlingen.
Sidoeffekter:
Endoskopisk venoperation – Med denna typ av operation förs en liten videokamera in i venen för att se venens insida. Åderbråcksvenen tas bort med små snitt. Patienter som har denna typ av operation ges narkos. Patienten kan återgå till normal aktivitet inom några veckor.
Upp
Icke-kirurgisk behandling:
Visuell Skleroterapi:
Om Dina venösaproblem består enbart av ådernät och kärlbristningar får Du ett antal injektionsbehandlingar då vi använder Aethoxysklerol®, ett läkemedel som framkallar en irritation på kärlens insida vilket i sin tur föranleder till att kärlväggarna ”klibbar ihop”. Du får en elastisk binda runt benet som komprimerar behandlingsområdet och hjälper till att ådernät försvinner inom ett par månader.
Duplex-guided Skleroterapi:
Denna form av behandling går ut på att man identifierar djupare och större vener och utför injektionsbehanlingen med hjälp av ultraljudsteknik. Vid denna behandling används skumberedning av skleroserande läkemedel som ger bättre effekt.
Kirurgisk behandling:
Du får muntlig och skriftlig information om rutiner och förhållningssätt inför den planerade operationen. Beroende på problemets natur och omfattning utföres operationen antingen med lokal bedövning eller allmän anestesi då Du får hjälp av vår narkosläkare.
Miniflebektomi:
Vid detta ingrepp drar kirurgen ut alla åderbråck via ett par millimeter små stickhål med ett speciallt instrument. De små hålen behöver man inte sy efteråt och du får inga ärr efter ingreppet.Stripping:
Kirurgen avlägsnar den trasiga venen i låret från ljumsken till knät med en noggrann och skonsam teknik och speciella instrument.
En del patienter får återkommande varicer (återfallsåderbråck) vars behandling är alltid svårare att lyckas med och kräver särskilt stor erfarenhet. En omfattande undersökning inklusive färg-kodad duplexteknik och noggrann behandlingsplanering är ett måste för att minimera risken för återkommande varicer.
En del patienter (ca 20%) får varicer i knävecket där anatomin är svår och komplicerad. Ingreppen här måste planeras noga med ultraljudsteknik och kräver gedigen kärlkirurgisk expertis och erfarenhet.
Återbesök:
Det är alltid din kirurg som tar emot dig vid uppföljningsåterbesök där man kontrollerar resultatet både kliniskt och även med ultraljud.
 |
 |
Ådernät: före |
Ådernät: efter |
 |
 |
Ådernät: före |
Ådernät: efter |
 |
 |
Varicer, åderbråck: före |
Varicer, åderbråck: efter |
Upp
Behandlingarna mot åderbråck och ådernät är bra men över en period av flera år kan mer onormala vener uppstå. Grundläggande orsak är att det inte finns något botemedel för svaga venklaffar. Ultraljudsundersökningar kan användas för att hålla koll på hur konditionen av venklaffarna är och om de läcker, venös insufficens. En kontinuerlig behandling kan hjälpa för att hålla problemet under kontroll.
Ett av de viktigaste sätten en patient kan göra för att sakta ner uppkomsten av nya åderbråck är att använda sig av stödstrumpor så mycket som möjligt under dagen.
Synliga blodkärl?
Om du har enkla men missprydande kärlbristningar på ben kan du ta bort det med hjälp av injektioner. Synliga blodkärl och ytliga kärl på benen (venektasier) är ett vanligt problem som i de allra flesta fall är av kosmetisk natur.
OBS- Vi vill betona här ENKLA. Vi får då och då patienter som vi ej kan erbjuda injektion då de har problem med kärl. I dessa fall sprutar vi inte in något utan att först göra en konsultation och ultraljudsundersökning. Det kostar då mer för patienten men å andra sidan en injektion hade ändå varit bortkastad. Ibland kommer patienter som har gjort injektioner på andra kliniker men saknar utlovat resultat. Det beror ofta på underliggande problem som inte syns utan ultraljudsundersökning.
Vid behandlingen injiceras med en mycket tunn nål läkemedlet aethoxysclerol i kärlen som irriterar kärlväggen inifrån, vilket leder till att kärlen stängs av för att sedan skrumpna bort.
De injicerade kärlen i området med synliga blodkärl blir blåaktiga och mer framträdande än tidigare under de första 4-6 veckorna efter behandlingen men bleknar successivt bort för att till slut helt försvinna.
Injektionen är förenad med ringa smärta eftersom medlet har lokalbedövningseffekt.
Övergående hudrodnad och klåda över injektionsstället kan förekomma. Aethoxysclerol är helt ofarligt och har använts världen över i många år. Inga biverkningar har rapporterats.
Efteråt kan man gå tillbaka till arbetet direkt och behandlingen upplevs oftast inte som smärtsam. Behandlingarna utförs av kärlkirurgen.
Beroende på hur mycket synliga blodkärl och ytliga blodkärl man har, kan behandlingen behöva upprepas två till tre gånger, med sex veckors mellanrum.
Kontroll /återbesök efter 6-8 veckor .
Boka tid
på
08 -21 91 91,
Innan man talar om åderbråck är det viktigt att förstå skillnaden på artärer och vener, och veta något om benens normala vener.
Artärer, kapillärer och vener är de rör där blod fraktas runt i kroppen; de kallas blodkärl.
Artärerna
Då hjärtat pumpar skickar det ut det syresatta blodet till kroppen genom artärerna. Artärerna förgrenar sig till mindre och mindre kärl tills blodet flödar genom kapillärerna. Kapillärernas väggar är så pass tunna att syre, glukos och andra substanser kan passera genom dem och ge näring åt vävnad. Slaggprodukter från metabolismen som till exempel koldioxid och mjölksyra filtreras åt motsatta hållet (vävnad inåt i kapillärer). Nätverk av kapillärer finns nära celler i hela kroppen och fraktar dit näring och fraktar bort slaggprodukter.
Venerna
Kapillärer går samma för att bilda större kärl (små vener) och dessa går samman och bildar vener. Fler och fler tillflöden går samman och till slut återvänder blodet till hjärtat genom en av de två största venerna – vena cava superior från överkroppen och vena cava inferior med blod från benen, bäcken och buken. Små vener som går ihop med större vener kallas tillflöden (inte förgreningar) för att blod flödar upp genom dem in i större vener - likt vattnets tillflöde i en större flod.
Det blod som går genom vener är mörkare än blodet i artärer för att det är mindre syre i venernas blod. I jämförelse med blodet i artärer flödar blodet i vener långsammare och pulserar inte. I benets vener är muskelaktivitet viktigt för att hjälpa pumpa tillbaka blodet till hjärtat. Klaffar i vener får blodet att flöda mot hjärtat. Venernas klaffar i benen är i synnerhet viktiga, utan dem skulle blodet flöda åt fel håll (nedåt) när vi står upp.
Sjukdomar i artärer och vener
De vanligaste sjukdomarna som påverkar artärer och vener är ganska olika. Athersclerosis blockerar och gör artärer trängre vilket kan leda till hjärtattack, stroke och kallbrand, men det leder inte till något problem i venerna. Med ”Blodproppar” menas att blodet klumpar ihop sig i blodkärl. Blodproppar kan uppkomma i både artärer och vener, men effekten och orsakerna till blodpoppen är olika. Blodproppar i benens djupa vener kan vara farliga, men dessa vener är annorlunda mot de som formar åderbråck.
De djupa och ytliga venerna i benen
Venerna i benen är delade i två delar – de djupa venerna och de ytliga vener (vilka går till lagret av fett under huden). De ytliga vener är de du kan se (t.ex. på din fot eller runt fotleden) och det är dessa som drabbas av åderbråck. Det är viktigt att man förstår skillnaden på djupa vener och ytliga vener för att förstå vad åderbråck är och hur det behandlas.
Perforant-vener
På många platser i benen möts de ytliga vener och djupa vener i vad som kallas perforerade vener (eller perforanter). De kallas perforanter för att det perforerar läderlagret av fascia vilket går runt musklerna i benen. Normalt ska deras klaffar endast tillåta blodflöde i en riktning, från de ytliga venerna till de djupa venerna. Om klaffarna inte fungerar som de ska flödar blod ut i de ytliga venerna när muskeln kontraherar: detta är en av anledningarna för högt tryck i de ytliga venerna och kan orsakas av åderbråck.
Venklaffar
Alla benens vener har fina klaffar i dem vilka enbart tillåter att blodet färdas uppåt (mot hjärtat) eller från de ytliga venerna till de djupa venerna genom de perforerade venerna. Klaffarna skyddar mot det tryck som annars skulle bildas i benens vener när vi står upp. Om det inte finns några klaffar skulle tycket på venerna vid fotleden vara lika med höjden av allt blod från fotleden till hjärtat. Det är detta tryck som orsakar symptom och skada när klaffar slutar fungera som de ska, vilket ofta händer vid åderbråck. Klaffar finns varje fem till tio centimeter i de större ytliga venerna i benen.
Muskelpumpen
När blod pumpas in i artärer av hjärtat pumpas det av ett högt tryck. Mycket lite av detta tryck finns kvar efter blodet har filtrerats ut genom kapillärerna, för att pumpa blod genom vener. Musklernas rörelse hjälper pumpa blodet genom vener. Denna ”muskelpump” är speciellt viktig i benen, när vi står måste blodet flöda hela ”uppförsvägen” för att komma tillbaka till hjärtat. De djupa vener ligger i och mellan musklerna i vaden och låren. Alla muskler är inslutna i ett läder liknande lager som kallas ”fascia” så när de kontraherar och slappnar av pumpas blodet upp genom de djupa venerna. Normalt så tillåter klaffarna bara att blod pumpas uppåt genom de djupa och ytliga venerna och inåt genom de perforerande venerna. Om klaffarna slutar fungera så kan inte muskelpumpen göra sitt jobb ordentligt. Skadade klaffa i de djupa venerna betyder att blod in pumpas uppåt och detta kan vara särskilt farligt om det uppstår i venerna runt knäet. Felande klaffar i de perforerade venerna gör att blod med högt tryck pumpas ut i de ytliga venerna vilket kan leda till åderbråck.
Soldater och muskelpumpen
Soldater ger oss två bra exempel på hur vi kan hjälpa muskelpumpen arbeta. Har du någonsin lagt märket till hur soldater som står i givakt en längre tid, gungar fram och tillbaka lite grann? De har utbildats att kontrahera och slappna av deras vadmuskler så att blod kan pumpas upp genom deras ben istället för att blodet samlas i vadens vener. Särskilt på varma dagar när vener är vidgade kan blodansamlingar i benen få dem att svimma om de inte gör detta. Det andra exemplet är de tygstycken soldater brukade ha runt benen, lindade hårt runt fotleden och vaderna. Tygstyckena skapade stadiga lager runt hela underdelen av benen (likt en fascia runt muskler och djupa vener) och hjälpte antagligen musklerna att pressa blod upp genom venerna på långa marscher.
Den korta saphenous venen.
Detta är den andra huvudvenen vars utflöden också drabbas av åderbråck. Men den korta saphous venen drabbas inte lika ofta av åderbråck som den långa. Den korta saphenousa venen börjar på utsidan av fotleden och går upp längs mitten av vadens baksida. Den går oftast in i den djupa huvudvenen bakom knäet (den popleteal venen), men detta kan variera och måste kollas med skanner innan någon operation kan ske.
Perforant vener
I nästan alla delar av benet finns det perforant vener där klaffar kan börja fela. Detta gör att blod kan flöda utåt och under tryck in i de ytligare venerna, det i sin tur gör att de ytliga venerna blir utsträckta och åderbråcks drabbade.
Vilken ven som helst
Vilken ven som helst under huden i vilken del av benet som helst kan drabbas av åderbråck utan något fel i den lång saphenous venen, den korta saphenous venen eller perforerande vener. Dessa åderbråcks drabbade vener är oftast ganska små och har få symptom.
Vem drabbas av åderbråck
Många studier från olika hörn av världen försöker hitta anledningar till varför åderbråck uppkommer. Men resultaten av studierna har varierat och det finns förvånansvärt få definitiva svar.
Kön
I västvärlden har ca 20-30% av alla kvinnor åderbråck. De flesta studier pekar på att färre män har åderbråck, dock har studier från Edinburgh Vein Study visat att så mycket som 40% av alla män undersökta hade åderbråck (jämförbart mot 32% av alla kvinnor).
Geografi
Studier om förekomsten av åderbråck har gjorts på olika sätt och ofta koncentrerat sig på kvinnor. Ändå visar studierna på att åderbråck inte är lika vanligt utanför västvärlden. T.ex. är den allmänna förekomsten av åderbråck utanför städer hos indiska kvinnor bara två procent och ca fem procent hos kvinnor i centrala och östra Afrika.
Ålder
Fler människor drabbas av åderbråck när de blir äldre, i alla fall upp till 60 år.
Arv
Det är inte ovanligt att åderbråck finns inom hela familjen, men det finns ingen bevisad genetisk faktor för åderbråck.
Längd och vikt
Fastän många väldigt överviktiga och väldigt långa människor drabbas av speciellt svårt åderbråck finns det inget markant förhållande mellan längd och åderbråck. Inte heller de bevis kring övervikt och åderbråck stämmer överense.
Graviditet
Åderbråck är vanligare hos kvinnor som har fött barn, och ju fler gånger en kvinna varit gravid desto större är chansen att få åderbråck. Åderbråck som utvecklas under graviditet sägas vara ett resultat av det tryck från livmodern , men bevisen för detta är dåliga och hormoners verkan på venerna kan vara viktigare.
Diet och tarmrörelse
Det har föreslagits att dieter som saknar fibrer och att sitta och anstränga sig på toaletten (istället för att i korthet pressa ut avföring) kan leda till åderbråck. Denna idé har givit mycket debatt men det finns inga bevis för detta.
Arbete och kroppshållning
Ett flertal studier visar på att de som arbetar stående oftare drabbas av åderbråck. Speciellt de som står stilla under längre tider.
Tajta kläder
Traditionellt har man trott att tajta kläder som t.ex. korsetter skulle kunna vara orsak till åderbråck. Det finns vissa bevis för detta men det är svårt att avgöra om det är korsetten eller en effekt av ålderns gång.
Varför drabbas vi av åderbråck
Svaret är i de flesta fall att vi inte vet. Men det finns två huvudteorier.
”Fallande felande klaffar”
Om klaffarna högst upp i en ven (t.ex. klaffarna i den långa saphenous venen i bäckenet) blir dåliga och slutar fungera som de ska så ökar det trycket på de andra klaffarna under den. Detta tänjer ut venen och vi drabbas av åderbråck. Det tryck som skapats gör att nästa klaff slutar fungera som den ska o.s.v. tills hela benet är drabbat.
Svagare venväggar
Det finns bevis som pekar på att mängden COLLAGEN (vilket ger styrka) och kvalitén på ELASTIN (som ger elasticitet) är onormala i benens vener hos de människor som drabbas av åderbråck. Det är därför möjligt att försvagade venväggar leder till åderbråck. Dock stödjer inte alla studier om venväggar denna teori. Teorin appliceras till de ”primärt åderbråcks drabbade venerna” – den vanliga sorten som kommer utan anledning. Ett fåtal människor drabbas av ”sekundärt åderbråcks drabbade vener” som ett resultat av ven thrombosis som blockerar de djupa venerna, tumörer i bäckenet som pressar på venerna eller sällsynta ärftliga problem med artärer och vener.
Kontakta oss
Strandkliniken
Strandvägen 7A
114 56 Stockholm
08-21 91 91
info@strandkliniken.se
Klicka här så skrivs sidan ut